EverydayCrochet

Förra veckan fick jag besked om att jag kom in på Fashion Folio på Central Saint Martins. Jag trodde inte det var sant och det var en av dem lyckligaste dagarna i mitt liv. Verkligen. Sen har jag låtit det sjunka in. Känt efter. Och nu tvekar jag. Jag känner att jag inte vet någonting längre. Men det jag vet är i alla fall att jag är fantastiskt trött på att bo på jobbet och att bo i en annan familj. Jag vet att jag saknar min garderob med alla mina kläder hemma i Sverige. Jag saknar mina symaskiner. Jag saknar att laga min sorts mat. Jag saknar att gå i skolan eller jobba på ett inspirerande jobb. Jag saknar att göra mej i ordning på morgonen och sätta ihop schyssta outfits och roliga frisyrer. Just nu är jag en 19 årig mamma. Det har visserligen sin charm och min 2 åring är så himla go. Han kan göra mej så himla glad när han är lycklig. Men ändå känner jag att det verkligen är skönt att det bara är 3 veckor till. Vad jag vill sen kommer visserligen fortfarane vara den eviga frågan. Kanske borde jag göra som jag gjort förr, ta ett beslut och hålla fast vid det. Bara sluta vela. Men att vara fri ger en så många möjligheter. Alldeles för många.